N
R

18
Göran "Dallas"
Sedvall
Artisten som så trollade med klubba, boll och motspelare att han blev skulptur hemma i Söderhamn. 4, både av VM-silver och SM-guld.
N
R
Artisten som så trollade med klubba, boll och motspelare att han blev skulptur hemma i Söderhamn. 4, både av VM-silver och SM-guld.
|
”Dallas!” Rösten i telefonen låter som ett snabbt, vinnande skär följt av ett kanonskott i krysset. Hemmapublikens jubel. Toppluvans vita tofs som nyss vajade genom hjälmen lägger sig till vila. Uppdraget utfört.
Bollartisten Göran ”Dallas” Sedvall debuterade 14 år gammal i Brobergs A-lag. Året var 1955. DM-match mot Ljusdal, 9-1 till Broberg (namnet kommer från en stadsdel i Söderhamn). Debutanten gjorde ett mål. En stjärna var född.
24 år senare är karriären över. Tyvärr fick han inte sluta som en vinnare. 7-4 till Boltic i SM-finalen på Söderstadion 1979, Boltics första SM-guld. Vinnare till slut
– Men det blev en match till. Fast det vet du inget om, säger ”Dallas” över en lunchtallrik i Söderhamn.
– Det var tre eller kanske fyra år efter finalen mot Boltic. Det ringde en för mig okänd bandyledare från en klubb som hette Pilgrimstad tre mil utanför Östersund. Det skulle spela en sista seriematch, mot Söråker, vinna eller försvinna.
– Utanför Östersund, sa jag, jag har 25 mil dit.
– Kom, du får bra betalt.
”Dallas” åkte. Matchen spelades på fotbollslagets Opes hemmaplan. ”Dallas” smällde in två hörnmål, 4-3-seger.
– Vad lite folk det var, sa jag efteråt.
– Lite? Det var 315 betalande. Vi brukar ha tio.
Han drog publik fortfarande. Och fick sluta som en vinnare.
”Dallas” var Söderhamns älskling på 1960-och 70-talen. Och han är fortfarande en populär profil. Det märks när vi vimlar i stan. Hans gamla lagkamrat och senare tränare, Roland ”Paris” Strandlund, smackar lite när jag ber honom säga något om ”Dallas”.
– Han var finesser och delikatesser. När han kom i högervinkel täckte han bollen på ett speciellt sätt. Jag glömmer aldrig ett mål han gjorde i Edsbyn.Berätta, ”Dallas”.
– Jag satt på utvisningsbänken, jag hade snackat ut mig. Edsbyn pressade. Det fanns bara en man på deras planhalva. Min utvisningstid var ute, jag stack direkt mot försvaren, jag såg att han fumlade med bollen. Tog bollen, rundade målvakten som kom utrusande och ramlade, och åkte in med bollen i mål. Det kom ingen signal. Jag tog med mig bollen ut till straffpunkten och smällde in den. Målvakten låg kvar på isen…
Det blev 6-0 till slut.
Smeknamnet ”Dallas”, förresten?
– Västernfilmen med Gary Cooper hette så. Jag såg den fyra gånger samma dag. Jag var 14 år. Sen fick jag heta Dallas.
Din bästa match?
– Nja, svårt, men min bästa SM-final var mot Falun 1976, 6-2. Jag gjorde två…
– Och spelade fram till tre, fyller jag i.
När Broberg åkte ärevarv så drogs ”Dallas” på en stol (!) runt Söderstadion. Stolen hade Brobergsbacken Kjell Englund fått av ett gäng kompisar som var Hammarbyare.
På banketten, som på den tiden hölls på Operaterrassen, kom ett grattistelegram från arbetskamraterna på det kommunala bostadsbolaget Faxeholmen där ”Dallas” var fastighetsskötare. Förstå att det blev jubel efter det här:
”Dallas, vi är så stolta att vi kan dö
Men skynda dig hem och skotta snö!”
Tumba skickade en tusenlapp
Klart att en sån snitsare som ”Dallas” fick anbud. 1964 fick herrekiperingsbiträdet Sedvall bud från Falu BS och nappade. Jobb på Gema där Bernt ”Bempa” Ericsson jobbade. På den tiden spelade ”Dallas” i Tumbas Spapshjälm. PR-chefen på Gema undrade hur mycket ”Dallas” fick betalt av Tumba.
– Inget, svarade jag.
PR-mannen ringde Tumba. ”Klart Dallas ska ha pröjs, sa Tumba.
– Det kom en tusenlapp. Mycket pengar då.
Det blev bara en säsong i Falun.
– Majvor (hustrun) fick inget jobb.
Det blev Broberg igen. 1969 var det dags för nästa flytt. Till division 2-laget Mjölby. En bomb i bandy-Sverige. Mjölby AI skulle sättas på bandykartan.
– Erbjudandet var för bra för att tacka nej till, säger han.
”Dallas” fick jobb som handelsresande i bilklädslar, hela landet plus Norge som distrikt. Stillasittandet gjorde att trivselvikten ökade. Förbundskaptenen Walter Jagbrant bodde nästgårds, i Linköping. ”Dallas” fick åka dit och sätta sig på testcykeln. När ”Dallas” hade bantat fem kilo var landslagsplatsen given.
Mjölby tog sig aldrig till allsvenskan under ”Dallas” två säsonger. Närmast var det under den andra, 1970-71. De föll i kvalet mot Västerås SK.
Söderhamn igen. Tillbaka till jobbet som fastighetsskötare. Nu blev det ingen mer utflykt. Ni vet hur karriären slutade. Nu då?
Golfen är nedlagd sen länge. En och annan bandymatch blir det. Men det är fiske och trav som gäller. Varje fredag är det Sportsnack med trav i lokalradion. ”Dallas” är travexperten.
– Det är noslängder hit och dit. Ibland går det bra…
Vi använder cookies för en bättre sajtupplevelse. Läs vår integritetspolicy.