Hans Åström blev stjärna – efter en match
Göran Söderlund

|

hans

Uttrycket stjärna över en natt stämmer inte på Hans Åström. Han blev stjärna efter en match. En regnig novemberkväll 1988 skulle Landslaget-Pressen mötas i Söderhamn. Örjan Gunnarsson var utsedd till Pressens Son. Han ringde återbud sent. Ersättare blev en 19-åring från Bollnäs som gjorde succé. Vägen till mot en storstilad karriär var inledd.

Det blev mer än stressigt när Örjan ringde återbud. Undertecknad var förbundskapten för Pressen. ”Vem ska vi ta, vi måste ha någon som kan komma snabbt”. Frågan var riktad till förbundsbasen Staffan Söderlund (nej, vi är inte släkt). ”Ta Hans Åström från Bollnäs, en blivande stjärna”, svarade Staffan.
Han hade rätt. Efter matchen visste Bandysverige vem Hans Åström var. Han fick spela ihop med bland andra Lomanov sr och gjorde två mål om jag minns rätt. Helt orutinerad var han inte, debut som 16-åring i A-laget.
– Vid ett av målen vara det Lomanov som passade, minns Hans idag.

Tackade nej till 200 000 dollar

2004 var det nära att han blivit proffs i Zorkij. Förhandlingarna med klubbens president skedde på Tönnebro värdshus. Hans blev erbjuden 160 000 dollar, 200 000 med bonusar, för en säsong.
– Till slut tackade jag nej. Det har jag inte ångrat, säger han idag.
Han blev känd för sin blixtsnabba åkning, snabba dragningar – och målsinne.
– Alla mål gjorde jag från fyra meter, sa han en gång.
– Det var kanske lite överdrivet men jag sköt inte hårt. Och från vänster kunde jag inte skjuta alls, säger han idag.
Han hade näsa för mål och uppfattade situationerna när det luktade mål före de flesta.
Succén i Bollnäströjan gjorde att han blev kallad för ”Hans Majestät”. Så småningom kom han i kungafamiljen på riktigt. Hans mamma Anna-Brita är bror med Olof Westling, prins Daniels pappa. Och Hans är gudfar till deras prinsparets son Oscar.

Gjorde det förbjudna - igen

Men allt har inte varit guld och gröna skogar för Åström. När han inför säsongen 2006-2007 skrev på för ärkefienden Edsbyn än en gång blev han kallad för förrädare. Det gick så långt att han fick brev från supportrar som hotade att bränna ned familjens hus. Så gick det dessbättre inte.
Efter Edsbyn blev det Sandvikens AIK 1993. Han bidrog i högsta grad att Saik 1997 kunde ta sitt första SM-guld efter 50 års väntan.
Då var han nöjd och vände åter till fadershuset. Där spelade han från 1997 till 2006. Sen sprack samarbetet.
– Mitt kontrakt gjordes om så jag bara skulle få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Dessutom gillade inte styrelsen att jag hade synpunkter på träningen. Jag ville att vi skulle träna hårdare och bli mer seriösa. De ville väl också satsa på yngre spelare.
Han gjorde det förbjudna en gång till och skrev på för Edsbyn. Succé förstås. Svensk mästare igen, 2007.

Hälsades välkommen hem

Han var nervös inför annandagsderbyt på Sävstaås 2006. Hur skulle han tas emot av sina gamla fans? När han såg banderollen med texten ” Gud har kommit till Byn och han är Giffare” blev han lugn. Ett och annat burop fick han stå ut med. Hans var på spelhumör, gjorde tre mål, Edsbyn vann med 9-3. ”Hans Majestät” hade visat klassen. Efter den säsongen var Hans nöjd.
Men han återkom i Bollnäs färger, som tränare. Två raka SM-finaler, förlust i båda.
Nu är det sönerna som för arvet vidare. Philip, 20, har ett nyskrivet 2-årskontrakt med Hammarby, Marius, 16 i april, spelar för Edsbyn och har varit uttagen till P 15-landslaget och kallas för ”Lill-Prinsen”. I höst börjar han på bandygymnasiet i Edsbyn.
Namnet Åström lever vidare på bandyisarna.

Nr 48 i Hall of Fame

Invald: 2020
Född: 28 november 1968 i Bollnäs
Position: Forward/mittfältare
Klubbar: Bollnäs GIF, Sandvikens AIK, Edsbyns IF
Moderklubb: Bollnäs
Landskamper: 82 - 69 mål, 11 U, 2 J
VM: Guld 1993, 1995, 1997, 1 Brons. VM-skyttekung 1999 med 13 mål
SM: Guld 2. Sandvikens AIK 1997, Edsbyns IF 2007
World Cup: Guld med Edsbyn 1992, Bollnäs 2005
Årets Man: 1997
Skytttekung: 1997 tillsammans med Jonas Claesson, 44 mål
Stor Grabb: Nummer 206
Ledare: Två SM-finalförluster med Bollnäs mot Hammarby 2010, Sandviken 2011.  Förbundskapten för U 23 2011-2013
Årets Ledare: 2011
Kuriosa: Förbundskapten för Storbritannien i B-VM i Vänersborg 2019. Finalförlust mot Estland. Har åkt Vasaloppet en gång, Marcialonga en gång, sprungit Oslo Maraton, bestigit Kebnekaise. Spelade 379 raka matcher mellan 1989 och 2003.